v 15 + 5 - Första sparkarna!

När jag la mig i sängen igår låg jag en stund och ansträngde mig för att känna lilla grodan röra sig... och då... grodan sparkade först en liten spark och sedan några små till... Eller, kan man kalla det spark? I så fall är det ingen Zlatan vi har i magen precis... Men wow, vilken känsla. Det är på riktigt, det är något som lever i min mage!!!

Var och tränade på Friskis igår. Känner lite panik över att jag inte ska orka ha mitt egna pass om jag inte fortsätter träna 3 ggr i veckan. Man kan ju inte stå längst fram och flåsa som en gris precis... Jag har tyvärr fått ge upp de tuffare passen nu för det är så mycket hopp i dem, så jag gick på Bas/Styrka. Inte skitjobbigt precis, men lagom när man har en groda i magen antar jag. Måste skaffa ett par mamma-träningsbyxor som håller i magen lite. Nu guppar ju magen lite upp och ned när man joggar runt och det känns inte helt OK. Har kollat och bara hittat ETT enda par på nätet. Stay-in-place har ett par men det är allt jag hittat. Himla dåligt. Jag är väl inte den första gravida som vill fortsätta träna??

Igår efter passet kändes det jättebra i kroppen. Inga krämpor, men idag har jag rejält ont i högra höften. Jag har ju haft lite ont där i ett par veckor nu, men igår kändes det lite värre. Inte när jag står och går, men när jag vrider eller typ böjer mig långt framåt. Undrar vad det är? Jag vet inte hur foglossningar eller bäckenuppluckringar ska kännas... Hur vet man vad man har för krämpa egentligen?

Shit!! Nu sparkade grodan igen och nu kände jag det fastän jag sitter upp... häftigt!

v 15 + 4

Vaknade helt genomsvettig i natt. Behöver jag berätta att man drömmer en del mardrömmar när man är gravid? Men denna var nog den värsta hittills. Jag satt på toa och då kom det en sjö av blod och slem och mitt bland det kom lilla grodan som en klump. Jätteliten och blå. Jag skrek och grät i drömmen men det fanns inget att göra. Det var en liten flicka i alla fall.... Usch, hemskt va? Vad som var ännu konstigare var att doktorn sa att eftersom vi väntat så länge första gången på att det skulle bli något, så skulle vi få en gratis konstgjord befruktning redan dagen efter...

Innan jag gick upp i morse kände jag som vanligt grodan på vänstra sidan. Det börjar bli som en ritual att klappa lillen som känns så tydligt i magen på morgonen.

Idag ska jag och min man kolla på födelsedagspresenter till mig. Jag fyller år om en vecka (samma dag som vi ska få UL) och han vill veta vad jag önskar mig. Behöver mammabyxor för jag har bara ett par nu som passar.

v 15 + 3

Idag är det söndag och alltså i vecka 16 (15+ 3 dagar). Det känns som om att man är glad för varje dag som grodan finns kvar i magen.

Har läst i böcker att man kan börja känna sparkar och rörelser nu. Jag försöker verkligen, men jag har inte känt så mycket. Det är svårt när man inte vet hur det ska kännas. Man känner att det trycker till lite ibland, men är det grodan eller är det tarmarna (tarmarna som för övrigt är i uppror typ jämnt) När man är jättejätte kissinödig (typ som man är när man vaknar på natten) så kan man känna bebisen jättetydligt som en avlång boll i magen som buktar ut. Konstigt nog ligger den nästan alltid på vänster sida om naveln. Hoppas att det är OK och att det inte är konstigt.

Nu är det bara lite mer än en vecka kvar till det riktiga utraljudet när vi båda ska få se grodan lite längre. Åh, jag är både spänd, orolig och glad. Hoppas allt är bra...

Lite historik

Vi trodde nästan inte att vi skulle komma såhär långt... Vi hade försökt i mer än ett år innan grodan bestämde sig för att stanna, så hela graviditetstiden såhär långt har vi knappt vågat hoppats på att det verkligen skulle bli något. Men nu är vi i vecka 16 och mer och mer börjar det sjunka in. Vi har börjat fundera på namn och hur grodan kommer se ut när hon/han kommer ut...

Fram till vecka 12 ungefär så mådde jag pyton varje dag. Kräktes ibland, men mest mått illa. Annars var det inte så mycket annan skillnad. Visst, brösten var så ömma att jag knappt kunde sova på magen, hyn sprack upp och jag fick värsta tonårsacnen, men för övrigt inget...

Vecka 13 var det inskrivning hos barnmorskan. Jag fick ta massa värden och var typ dålig på allt utom blodvärdet (150). Blodtrycket var högt och blodsockret med... attans!

Första ultraljudet gjordes ochså i vecka 13. Vaginalt och verkligen i all hast, men det var något där. En groda med ett hjärta som slog!! Hurra!

Vecka 14 - Glukosbelastning! Blärk, vad äckligt. Först fick man komma dit på fastande mage, inte ens dricka fick man göra innan. Blodsockret var OK, 4,7... sen fick man dricka 40 cl glukoslösning. Allt på en gång. Fy! Sitta där i två timmar och må lite illa för att sedan ta ett blodprov till. Aahh! Det var lite högt! 9,3!! Det ska ha återhämtat sig efter två timmar, men det hade inte mitt värde. Jaja, sluta med godiset nu då...

Vecka 15 var jag i hemma hos mamma i min hemstad några dagar. Träffade massa bebisar. Man kan inte fatta att man har en sån sötnos i magen. Hel-skumt! Samlade ihop lite mammakläder... Ja, jag kan typ inte ha mina vanliga kläder längre så det är välkommet. Konstigt bara för man är lite liten för mamma kläder, men för stor för de vanliga.

Om mig och lilla grodan

Hej alla!

Denna blog kommer handla om mig, mina nära och min lilla groda i magen. Lilla grodan är det största som har hänt mig och därför tycker jag att han/hon är värd en egen blog. Så det så!